Det finns något som DuvTeaterns skådespelare, Blue Flamencos dansare och Nationaloperans solister har gemensamt, och det är lusten att stå på scenen framför sin publik. Det är det alla går och väntar på, det som finns i bakhuvudet under repetitionerna. Därför är det ett knepigt jobb att förkorta eller höja tempot på scener som redan övats in.
Som i scenen där Escamillo, den kända tjurfäktaren och charmören, spelad av Johan, presenterar sig för första gången. Regissören försöker förkorta hans entré, men utan framgång. Samtliga övriga skådespelare och dansare på scenen står med beundran i blicken och framsträckta händer och väntar på hans kyss. Det kan ingen riktig hjälte ignorera.
Och ärligt talat - vilken skådepelare kan motstå en sådan stund i strålkastarljuset på en stor scen?
Foto Stefan Bremer